kommer nog aldrig förstå
Kategori: Allmänt
verkligheten kommer inte ikapp. det känns som jag drömmer. försökt gång på gång att nypa mig i armen, det hjälper dock inte.
jag känner igen mig i de jag läst om i skolan. dem beteenderna jag nästan hånade då jag fösökte plugga in dem till mitt psykologiläxförhör. jag märker hur kroppen försvarar sig. kroppen läcker sakta men säkert ut sorg, de är därför alla dagar inte känns likadana.
jag har fått så mycket uppmärksamhet. de kommer blombud var och varannan dag hem till oss. nallebud till och med. jag får långa sms där de står att folk tänker på mig, eller oss. ibland känns det som att något posetivt har hänt. jag brukar aldrig få så här mycket uppmärksamhet?
jag önskar att jag fyllde år istället, för då får man också uppmärksamhet. för en sekund, så känns det som de. som att jag fyller år. jag önskar att jag gjorde de, så slapp jag efter en sekund komma på varför alla skickar mils långa sms, varför de står doftande blommor med små inplastade kort överallt, där de står " tänker på er".
om man kunde spola tillbaka tiden så skulle jag kunna döda för de. minnesfilmer spelas upp vart jag än är. exakt allt gör så jag påminns. de känns fortfarande som om någon slår mig.